Vad är psoriasisartrit?

Psoriasisartrit är en inflammatorisk ledsjukdom som är kombinerad med hudsjukdomen psoriasis. Cirka en tredjedel av alla som har psoriasis får psoriasisartrit. För några debuterar hud- och ledbesvären samtidigt och för en del startar sjukdomen först med ledbesvär och efter flera år debuterar hudbesvären.

Vid psoriasisartrit är immunförsvaret överaktiverat och angriper också den egna vävnaden. Vad det är som startar den felaktiga reaktionen vet forskarna inte, men arv och miljön har betydelse. Yttre faktorer som stress och infektioner kan också vara utlösande faktorer.

Sjukdomen är lika vanlig hos män och kvinnor. Psoriasisartrit finns i alla åldrar men debuterar oftast mellan 30-55 års ålder. Uppskattningsvis har 0,1 % d.v.s. 9 000 av den svenska befolkningen psoriasisartrit.

Symtom vid psoriasisartrit

Symtomen varierar från person till person. Vanliga symtom är att enstaka leder blir inflammerade och ger besvär i form av svullnad, ömhet, stelhet och rörelsesmärta. Inflammationen gör att ledens funktion blir nedsatt. Det är olika hur många leder som angrips av inflammationen och ibland angrips bara en led och ibland många. Det vanligaste är att de små lederna i händer och fötter drabbas. Inflammationen kan även sätta sig i muskelfästen runt lederna, i senhinnor och senfästen, t.ex. i hälarna. Cirka en tredjedel av alla som har psoriasisartrit får inflammation i ryggraden som medför värk nattetid och stelhet i rygg och nacke.

Allmän sjukdomskänsla med ökad trötthet, feber och viktnedgång kan också förekomma vid psoriasisartrit.

Hudbesvären består oftast av skarpt avgränsande utslag som fjällar. Utslagen kan finnas på hela kroppen, vanliga ställen är armbågar och knän. Även naglarna kan bli engagerade.

Hur ställs diagnosen?

Det finns ingen enskild faktor som gör att man kan ställa diagnosen.

Förutom ledundersökning och patientens beskrivning vägs även resultat från blodprov och röntgenundersökning in vid diagnos. Blodprover, som t.ex. sänka, CRP och blodstatus kan ge viktig information för att kunna bedöma graden av inflammatorisk aktivitet.

Följande klassificeringskriterier används för att ställa diagnosen

• Om det finns en inflammatorisk ledsjukdom
• Om det finns en pågående eller har funnits psoriasisbesvär, alternativt att psoriasis finns i familjen
• Om de typiska nagelförändringarna finns
• Om blodprovstestet Reumatoid Faktor-testet (RF) är negativt
• Om det finns en pågående eller har funnits svullnad av en hel tå eller finger, så kallad korvfinger/-tå
• Om det finns röntgenologiska förändringar som kan styrka diagnosen

Behandling av psoriasisartrit

Målet med behandlingen är att bromsa sjukdomsutvecklingen, alltså att dämpa inflammationen och smärtan. Ju tidigare effektiv behandling påbörjas desto snabbare kan sjukdomsförloppet hejdas.

Om inte behandling påbörjas i tid kan lednära ben och ledbrosk förstöras, vilket gör att ledernas funktion försämras. För de allra flesta är det nödvändigt med någon form av medicinering.

Smärtstillande medicin används för att lindra symtom och smärta, men de kan inte hindra själva sjukdomsutvecklingen och förhindrar inte heller ledskadorna.

Kortison har använts i över 50 år och till uppgift att dämpa inflammationen. Det kan sprutas in lokalt i en led, men kan även ges i tablettform.

Antireumatiska läkemedel används när sjukdomen är aktiv, det vill säga när man har en pågående ledinflammation. Dessa läkemedel har en bromsande effekt på immunförsvaret och till uppgift att dämpar sjukdomsaktiviteten.

Biologiska läkemedel

TNF-hämmare är ett exempel på biologiskt läkemedel. TNF (Tumör Nekros Faktor) är en signalsubstans som normalt hjälper till att aktivera inflammationen. TNF-hämmare har till uppgift att ta upp överskottet av TNF-alfa, som är involverat i den inflammatoriska processen både i hud och leder. Behandlingen blockerar den funktionen, vilket gör att ledsvullnaden minskar och rörligheten ökar. Denna typ av behandling har även god effekt på hudbesvären.

För att behandla själva hudbesvären kan ljusbehandling och utvärtes medel i form av krämer och salvor kan vara ett behandlingsalternativ.

En annan viktig del av behandlingen är träning

Det finns flera skäl till att det är viktigt att träna när man har psoriasisartrit. Dels kan träningen ha en smärtlindrande effekt, men träningen är också viktig för att inte förlora muskelstyrka, balans och rörlighet. När man känner sig trött, stel och har ont är det lätt att känna att man inte orka träna. Sjukgymnasten kan hjälpa till med ett träningsprogram som passar just dig.

Att leva med psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en kronisk sjukdom, den kan vara alltifrån mild och drabba ett fåtal leder till att vara aggressiv med ledengagemang i många leder. Men många kan både arbeta och leva sitt dagliga liv som de flesta andra.

Det finns ingen behandling som botar patienter med psoriasisartrit. Men det finns effektiva läkemedel både mot hud- och ledsymtomen. Sjukdomen kan dämpas och hållas under kontroll så att man kan leva ett bra liv. Både hudsjukdomen och ledbesvären går i skov, med lugna perioder emellan. Det är inte säkert att hudskoven och ledskoven följs åt, ibland kan man vara bra i huden men ha mycket besvär från lederna och tvärtom.

Fysisk träning är viktigt när man har psoriasisartrit. Sjukgymnasten kan hjälpa till med tips på träning, så att muskelstyrka och rörlighet kan bibehållas. Arbetsterapeut kan hjälpa till med hjälpmedel, så att det ska bli lättare att klara av praktiska sysslor i hemmet, på jobbet och på fritiden.

Kom ihåg att målet är att man ska kunna leva ett vanligt liv trots att man fått sjukdomen psoriasisartrit.